Bra början
Skrev i inlägget tidigare att jag skulle skriva ett nytt inlägg varje dag tills månaden är slut. Det gick ganska bra. Höll en kvart ungefär. Men det är bara kul.
Och nu. Nu jävlar. Nu ska jag faktiskt verkligen göra det. Skriva dravel en gång per dag.
På jobbet lär jag mig så mycket dravel att det är löjligt. Idag satt jag läste om en seriemördare. Sånt är faktiskt lustigt kul. Det är nån fetish jag har tror jag. Det är ofta jag kan sätta mig och läsa om sånt. Det känns konstigt. Fast bra. Tänk på att jag betonar läsa. Jag gillar verkligen inte dokumentärer om seriemördare. Dom är för det första ofta halvskräpigt gjorda och för det andra så är det ohyggligt dålig musik.
Okej då. Jag erkänner. Jag är rädd för dom. Dom är obehagliga. Du vet en sån där känsla man får när någon ger en nåt matigt och säger "Här. Smaka det här" varpå man stoppar det i munnen och personen som gett en det börjar hånflina eller asgarva. Den där hundradelen av ren rädsla man får då. Så känns det när jag ser på dokumentärer.
Och nej, jag vet inte heller vad jag skriver.
En sak till på jobbet är att humorn har blivit sjukare. På gott eller ont vet jag inte riktigt men riktigt svart humor (genren, inte svart människor...Eller?) är att föredra. Typ som följande:
Jag kan skratta åt den där bilden i flera timmar. Dagar. Satt och garva på jobbet i två timmar idag och det är seriöst.
Fyfan. Vad har jag blivit? Jag skulle vilja kalla det genial. Vart inget Leona Lewis-inlägg idag men det kommer under månaden.
Hej då kära läsare :D:D:DD:D::D:D;D;D;;D=))==)=)===(/=/()=/()=()=()=/()=
Och nu. Nu jävlar. Nu ska jag faktiskt verkligen göra det. Skriva dravel en gång per dag.
På jobbet lär jag mig så mycket dravel att det är löjligt. Idag satt jag läste om en seriemördare. Sånt är faktiskt lustigt kul. Det är nån fetish jag har tror jag. Det är ofta jag kan sätta mig och läsa om sånt. Det känns konstigt. Fast bra. Tänk på att jag betonar läsa. Jag gillar verkligen inte dokumentärer om seriemördare. Dom är för det första ofta halvskräpigt gjorda och för det andra så är det ohyggligt dålig musik.
Okej då. Jag erkänner. Jag är rädd för dom. Dom är obehagliga. Du vet en sån där känsla man får när någon ger en nåt matigt och säger "Här. Smaka det här" varpå man stoppar det i munnen och personen som gett en det börjar hånflina eller asgarva. Den där hundradelen av ren rädsla man får då. Så känns det när jag ser på dokumentärer.
Och nej, jag vet inte heller vad jag skriver.
En sak till på jobbet är att humorn har blivit sjukare. På gott eller ont vet jag inte riktigt men riktigt svart humor (genren, inte svart människor...Eller?) är att föredra. Typ som följande:
Jag kan skratta åt den där bilden i flera timmar. Dagar. Satt och garva på jobbet i två timmar idag och det är seriöst.
Fyfan. Vad har jag blivit? Jag skulle vilja kalla det genial. Vart inget Leona Lewis-inlägg idag men det kommer under månaden.
Hej då kära läsare :D:D:DD:D::D:D;D;D;;D=))==)=)===(/=/()=/()=()=()=/()=
Kommentarer
Trackback
