Hangin'


Grönland

...Ska jag inte åka till.

Först av allt vill jag tacka alla mina läsare för alla fina, positiva ord jag fått för min indie-playlist som jag knåpade ihop. Det betyder mycket. Verkligen. Mm.

Moving on.

Det finns ju alltid några ord som man som människa hatar. Jag tillexempel hatar verkligen ordet axplock. Som tur är så används det ganska sällan i vanliga Svensson-kulturtexter men fotbollsjournalister har en förmåga att överanvända ordet, och jag läser dessvärre en hel del texter om fotboll. Typ: Här har ni ett axplock av helgens händelser blababla.
Ett ord som jag inte riktigt hatar på samma sätt men känner, numer, en stark avsky för är ordet briljant. Avskyn bottnar såklart i folks jävla överförmåga att fullkomligt spruta ur sig ordet i tid och otid. Nya skivan av [Random] är briljant. [Randoms] nya film är briljant. Och så fortsätter det...

MEN!

Nya skivan av John Mayer ÄR briljant. Även om ordet går att läsa i vilken text som helst om vad som helst så tycker jag som lekman inte att udden i ordet har slipats bort. Det är skarpt och påvisar snarare mer än något annat att nåt verkligen är bra, hence varför alla jävlar använder det. Ja.

Men hur som helst så är hans nya skiva verkligen jättebra. Grejen med John är att han för varje skiva ganska radikalt byter sound. Inte direkt från jazz till rikshård tysk techno men de skiljer sig ganska väsentligt. Och en av anledningarna till att han ligger mig så varmt om hjärtat är hans världsklassförmåga att hela tiden få det att låta så bra, trots att han i det närmsta hoppar mellan genrer från platta till platta. På hans nya skiva så är det mer country/folk-aktigt med större arrangemang än vad han använt sig av tidigare. Jag måste lyssna på den några gånger till för att kunna ge ett rättvist betyg (som hela världen håller andan på att jag ska göra) men det lutar ju åt ett ganska lågt betyg.

Om lågt betyder högt.

Lyssna gärna förresten på den. Born and Raised heter den och finns på Spotify. Japp.

På tal om ord. Lika mycket som jag hatar axplock älskar jag fan ordet skräcködla. Mitt jobb är fanimig fyllt av skräcködlor. Det gör att jag har lite lättare att ta mig upp på morgonen än om det inte vore det. 

Jaha, då har man fortfarande Asien-resan och BB-Annica kvar att beta av. Massor av bloggmaterial som bäddar för mången kvalitetstexter.



Vitryskt pojkband nu på SVT. Här ska partajas.

Sommar-indie, för fan

Jag ser att folk fortfarande besöker den här bloggen. Det är både bra och dåligt. Det är bra att jag har besökare (även om det nuförtiden tydligen pendlar mellan 1-2 per dag) men det dåliga är ju att dessa - supertrogna - läsare får så dålig serivce. Men det ska det bli ändring på. Nu har sommaren kommit till stan och visst fan har man ett visst spring i steget då jämfört med innan. Eh, och i bloggandet ska tilläggas. Så jag tänkte åtminstone försöka blogga varje dag. Eller några gånger i veckan. Okej, vi säger att jag minst ska blogga 3 gånger i veckan till att börja med. Deal? Japp.

Den här årstiden har med sig många goda ting men undra just om inte sommarmusiken härskar mest i mitt liv i dagar som dessa. Att ta en promenad med finfin sommar-indie i öronen tillhör nog topp 5 saker man kan göra.

Absolut inte topp 5 egentligen men det såg fint ut i text när jag skrev det. Egentligen kommer det nog på plats 83. Anywhoooo, det är bra finemang ändå. Och musik är ju någonting jag kan, så mina åsikter absolut. Med detta sagt tänkte jag nu knapa ihop en liten, liten Spotify-spellista med sommar-indie.

Så! 45 minuter senare är jag klar. Här är länken: summah indie

För det mesta indie, ett par klassiker och självklart lite Mauro Scocco. Spellistan bör endast lyssnas på i hörlurar och inte genom datorhögtalare. OBS, liksom.

Annars då? Jovars, både John Mayer och Beach House har släppt nya plattor som jag tänkt lyssna igenom under morgondagen. Återkommer med intryck.
Återkommer gör jag även ang. min Asien-resa i höst och vad jag tycker om BB-Annica. Förmodligen imorgon, men senast torsdag. Yep.



Ta.

RSS 2.0